Utvecklingsarbete om arbetet för barn och ungdomar med misstänkt dyslexi, dyskalkyli och språkstörning i Region Örebro län

Bakgrunden till utvecklingsarbetet började i att verksamhetschef för Öron-, näs- och halskliniken (ÖNHkliniken), Universitetssjukhuset (USÖ), och cheflogoped för Logopedi och foniatri lyfte frågan till områdeschef samt till hälso- och sjukvårdsdirektör om att lyfta ur dyslexiutredningarna från logopedmottagningarna och istället skapa ett länsövergripande Dyslexicentrum. Detta gjordes med en bakgrund av flera orsaker. En orsak var att logopedverksamheten med personalstyrka inte ensam klarade att ansvara för alla språk-, läs-, skriv- och räkneutredningar. En annan orsak var att väntetiden till utredning hos logopedmottagningar var lång. Samt att utredningssituationen inte var tillfredställande för varken individen eller vårdgivare. Samtalet fortsatte till regionfullmäktige. I regionfullmäktiges ”Verksamhetsplan med budget 2017 och planeringsförutsättning för 2018-2019” föreslog regionfullmäktige att förutsättningarna ska utredas för en förstärkning av logopedresurserna genom skolhälsovården. Utifrån detta skapade ÖNH-kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro ett arbete med en verksamhetsutredning (2017) samt projektet Låna logoped (2018-2020).

Verksamhetsutredning

I verksamhetsutredningen undersöktes hur familjer, skolpersonal och logopedmottagningarna upplevde vägen till logopedutredning, utredningen och om råden från utredningen får effekt i vardagen. I undersökningen framkom åsikter och förslag till förändringar. Dessa åsikter och förslag berör både kommunernas och regionens organisationer. Åsikterna och förslagen till förändring finns samlade i en verksamhetsutredning.

Projekt Låna logoped

För att undersöka hur andra arbetssätt kan stimulera till ökat stöd för elever med språk-, läs och skrivsvårigheter inom skolan skapades projektet ”Låna logoped”. Inom projektet Låna logoped undersöktes hur stödet till eleverna ökade om skollogoped fanns på skolan. Skolor fick ansöka om att under en tidsbegränsad period ha en skollogoped tjänstgörande lokalt på skolorna inom elevhälsoteamet för att stödja kring vilka insatser som kan göras inom skolan. Första året 2018 fanns logoped på skolan men genomförde regionens diagnostiska språk-, räkne-, läs- och skrivutredningar på skolan i samarbete med elevhälsoteamet. Efter utvärderingen förändrades arbetssättet och diagnostiska utredningar togs bort ur uppdraget. Under år 2019 och 2020 fanns logopedkompetensen lokalt på skolan för att arbeta med insatser och handledning inom skolans uppdrag.

Vid utvärdering av projekt Låna logoped framkom flera bra arbetssätt för att stödja elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter.

Läs den sammanfattande utvärderingen:

Utvärderingar för respektive skolområdes arbete:

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har verksamhetsutredningen och projektet Låna logoped lett till:

1. Ökad kunskap inom regionen kring att inga diagnostiska utredningar ska genomföras i skolan, utan att skolans uppdrag ligger i att stödja elevernas kunskapsutveckling. Att diagnostiska utredningar ska genomföras inom regionen, men att det är viktigt att komplexa utredningar samordnas med andra utredningsinstanser (exempelvis Barn- och ungdomsmottagningen, BUP). Ett samarbete mellan logopedmottagningarna och BUP har inletts och pågår.
2. Ökat stöd till elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter i skolans lärsituationer på skolor där projektet har genomförts. Exempelvis tidig identifiering av språk-, läs- och skrivsvårigheter, träning av fonologisk medvetenhet på gruppnivå och enskilt, avkodningsträning, användning av anpassningar, lärverktyg, visuellt stöd, träning av ordinlärning, meningsbyggnad och berättande. Detta genom samverkan mellan skollogoped och skolpersonal samt på grund av nya remisskrav på logopedmottagningarna.
3. Ökad kunskap om språkstörning hos skolpersonal på de aktuella skolorna genom föreläsningar och konsultationer.
4. Informationsinsatser till specialpedagoger och skolchefer inom Region Örebro läns upptagningsområde.

Att logoped finns på skolan har ökat stödet till eleverna på skolan, men har inte visats minska köerna och väntetid till utredning hos logopedmottagningen.

Framåt

Logopedmottagningens arbete för att utreda hur förstärkning av logopedresurser inom skolan kan göras avslutas nu. Fortsatt vill vi informera om vilka arbetssätt som har gett effekt för att elever även på andra skolor ska kunna få ökat stöd. De arbetssätt som har använts i Låna logoped (se punkt 2 och 3) rekommenderas som ett fortsatt bra arbete på skolor och att logopedkompetensen har funnits lokalt på skolan har bidragit till att dessa insatser ges. Logopedkompetensen efterfrågas på skolorna och det är av betydelse att skollogopeder finns inom kommunerna (lokalt på skolor och centralt) för att arbeta inom skolans uppdrag.

Vill ni veta mer om arbetssätt eller projektets resultat ta kontakt med Elin Nordin.