Badhuspersonal mer utsatt för ögon- och luftvägsproblem

Varje dag går tusentals anställda till någon av våra 400 offentliga badhus. Det är en arbetsplats där personalen kommer i kontakt med klor som ska desinficera bassängvattnet. Det finns inget lagkrav på att mäta halten av de ämnen klor i sin tur ger upphov till som kan ge irritation i ögon och luftvägar.

Jessica Westerlund, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, har i sin forskning varit i simhallar och mätt yrkesrelaterad luftexponering för ämnena trikloramin och trihalometaner som är biprodukter från vattenkloreringen och endotoxiner som kommer från bakterier.

– Trikloramin är slemhinneirriterande och endotoxinerna kan ha negativ effekt på luftvägarna medan några av trihalometanerna är potentiellt cancerogena. I samband med luftmätningarna har jag även undersökt förekomst av luftvägs- och ögonbesvär hos de anställda i simhallarna, säger hon.

Resultatet visar på att personal i simhallar rapporterar mer luftvägs- och ögonbesvär än personal som arbetar på kontor. Badhuspersonalen hade inte heller samma minskning av kvävemonoxid i utandningsluft under ett arbetspass jämfört med kontorsanställda, vilket kan tyda på luftvägsinflammation.

Förändringar som innebär bättre miljö för både personal och badhusbesökare

Det finns andra sätt att göra rent vattnet på badhusen men klor är ett effektivt och relativt billigt alternativ.

– Jag hoppas att mina data även kan ligga till grund för ett yrkeshygieniskt gränsvärde för trikloramin i luft som kan ge de som arbetar i badhus bättre förutsättningar. Just nu pågår sådana diskussioner på Arbetsmiljöverket. Mina studieresultat är med i deras underlag när de ska ta beslut, förklarar hon.   

Om det blir ett yrkeshygieniskt gränsvärde för trikloramin innebär det att även personalen får ett bättre klimat i sin arbetsmiljö. Jessica Westerlund hoppas att Arbetsmiljöverket kommer att presentera sin nya lista inom en snar framtid.