Center for Experimental and Biomedical Imaging in Örebro (CEBIO)

MR-kameran (GE Signa Premier) har en fältstyrka på 3T och är utrustad för att kunna genomföra avancerad funktionell hjärnavbildning (fMRI). Det finns tillhörande kringutrustning för fMRI såsom goggles, hörlurar, grips och monitor.

Det finns ett brett utbud av pulssekvenser och olika slags dedicerade spolar för t.ex. fotleds-, knä- och bäckenundersökningar.

I anslutning till MR-kameran finns arbetsplatser för forskare och ett laboratorium med utrustning för basal preparering av prover (t.ex. blod och saliv) som samlas in i samband med undersökningarna.

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper fettskiktet som omger nervtrådarna. Inflammationen skadar de drabbade nervbanorna och ger varierande symtom.

Fatigue är en väldigt uttalad trötthet som kan vara både mental och fysisk. Man får även svårt att koncentrera sig. Det blir problem när man inte klarar av uppgifter som tidigare varit enkla att utföra. Fatigue är ett vanligt symtom hos MS-patienter men tidsförloppet är olika. Det kan vara konstant eller komma och gå. En del får fatigue en gång medan andra inte drabbas alls.
 
Fynd vid undersökning med magnetkamera
Bianka Forgo är ST-läkare på Röntgenkliniken och forskare vid Örebro universitet.
– På CEBIO-enheten gör vi funktionella MR-undersökningar för att man ska kunna studera hjärnans funktion.Vårt mål med studien är att försöka hitta strukturella eller funktionella förändringar i hjärnan som visar skillnader mellan MS-patienter som har fatigue och friska personer.
     Vi har sett förändringar som vi tror påverkar tidsperspektivet vid fatigue och det har även tidigare internationella resultat visat. Vi hoppas att vi ska hitta samband mellan förändringarna och svårigheter vid fatigue, säger Bianka Forgo.

Alla mentala och fysiska funktioner i kroppen styrs från hjärnan men hjärnan och tarmen påverkar också varandra.

Forskarna Julia Rode och Robert Brummer har intresserat sig för kommunikationen mellan tarmar och hjärna. De har studerat vilken betydelse mikroorganismer i tarmen (tarmmikrobiotan) har och hur probiotika (goda bakterier) påverkar hjärnan hos friska personer.

Tarmen – en egen ”hjärna”
Man vet inte exakt hur kommunikationen fungerar men det finns många kopplingar mellan tarm och hjärna.
– Man kan ha en magkänsla och det är inte så konstigt egentligen. Näst efter centrala nervsystemet har tarmen flest nervceller. Stress påverkar tarmen och magbesvär påverkar oss mentalt, säger Julia Rode, forskare som arbetar på CEBIO.

Man tror att tarmmikrobiota kan relateras till sjukdomar som diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar och allergier.
– Probiotika är en inspirationskälla som hjälper oss att förstå hur tarmbakterier påverkar funktionerna i vår kropp, säger Robert Brummer, överläkare och professor vid Örebro universitet.
 
Forskning vid CEBIO-enheten
Testpersonerna fick se bilder på ansikten som visar negativa känslor. Hjärnan reagerar på intryck och man blir emotionellt engagerad. Magnetkameran registrerade vad som hände i hjärnan efter intag av probiotika.
– Vi vill ha objektiva metoder för att mäta effekten av olika behandlingar.
Bilderna visade att delar av hjärnan reagerade mindre starkt efter intag av probiotika. Det hade alltså en mildrade effekt på de negativa synintrycken, säger Julia Rode.

Om du bryter handleden så är det ingen som kräver att du ska försöka äta med den. Men om det är något med hjärnan så kräver oftast omgivningen att du sköter dina uppgifter ändå. Det är som att tvinga någon att äta med en bruten hand.

Kognitiva funktionsnedsättningar är osynliga och patienten kan därför hamna i konflikt och mötas av oförståelse. ADHD kännetecknas av impulsivitet, rastlöshet och ouppmärksamhet. Det skapar problem för individen och omgivningen. När man hittar en förklaring så får man också förståelse och det avlastar väldigt mycket. 
 
Mätbara metoder vid val av behandling
Det finns nationella riktlinjer för hur ADHD ska behandlas men det saknas kunskap om vilken behandling som är mest effektiv på gruppnivå och vilket läkemedel som passar bäst för en enskild patient.
– ­Så vi försöker täppa till dessa kunskapsluckor. Hjärnans funktioner är väldigt komplexa och psykiatrin saknar fortfarande mätbara medicinska och fysiologiska modeller. Det är bland annat det vi försöker ta fram på CEBIO-enheten, säger Mussie Msghina som är fysiolog och psykiater. Han är lektor och docent på Örebro universitetet.
 
Bilder visar effekten av psykiatriska behandlingar
Den ena patientgruppen behandlas med läkemedel och den andra gruppen får fysisk aktivitet som behandling. På CEBIO-enheten studerar man effekten med hjälp av magnetkamera.
– Vi hoppas kunna se vad skillnaden är mellan friska och sjuka personer. Läkemedelsbehandlingen vid ADHD kan vara livslång och därför är det viktigt att det blir rätt från början. Målet är att kunna skräddarsy behandlingen utifrån patientens symtom. Studien kan mycket väl leda fram till nya riktlinjer vid behandling av ADHD, säger Mussie Msghina.